måndag 31 maj 2010

Isle of Staffa, Fingal´s cave

Efter frukost bestämde vi oss för att besöka ön Staffa väster om Isle of Mull. Efter att ha fått kontakt med öns raske taxichaufför gav vi oss iväg. Färden gick i en ryslig fart på en enfilig väg. Vi hängde i säkerhetsbältena, kameror och väskor for runt i bilen. Härligt med lite drag under galoscherna när vi är vana vid 7 knop som max.
Ön Staffa är uppbyggd av vulkaniskt material som har bildats då lavan har kylts ned och fått en form som påminner om stående prismor. Det ser ut som om någon har tryckt till en prismadeg och format landskapet. Namnet Staffa kommer från det urnordiska ordet för stavar.
Vi tog en lokal turbåt ut till ön. Kaptenen underhöll oss med skämt och information på gaelic och en blandning av skotsk-engelsk dialekt. Gaelic är lika lätt att förstå som finska – fullständigt omöjligt alltså.
På Staffa finns den världsberömda Fingal´s cave som inspirerade Felix Mendelsohn, efter ett besök på ön 1829, att skriva ett av sina mest välkända orkesterverk, som kallas Hebriderna. Vi var helt tagna av platsen. Helt fantastiskt hur naturen kan forma dessa prismor och trycka ut dom som om dom vore elastiska. När vi stod i grottan och vågorna sköljde in skapades ett enormt dovt ljud som studsade ut ur grottmynningen. Hit måste ni åka!
Här häckar också lunnefåglar. Deras färgglada näbb bleknar efter häckningstiden.
Vi gillar kommentarer som våra läsare ger på vår blogg! Vi ska försöka svara på lite frågor: När det gäller navigering och som Gert-Ingvar har undrat över så är det lite annorlunda mot hemma. I Storbritannien så är huvudfarleden den riktningen strömmen sätter vid stigande vatten, det vill säga när vattnet stiger från ebb till flod. Normalt sett så går strömmen in mot hamn vid flod, vilket ger att huvudfarledsriktningen är in mot hamn, precis som hemma. Vi har dock fått erfara att huvudfarledsriktningen varit ut från hamn vid ett par tillfällen och detta beror då att strömmen sätter ut från hamn vid flod. Vi är ju vana vid att farledsriktning gäller från Strömstad till Haparanda och in mot hamn. Man använder även gula bojar ibland som markerar att vid ebb torkar havsbottnen ut till bojens läge.
Petra och Håkan undrade över vem som tar bilderna och vi bidrar alla med bilder som vi sedan väljer från. Karin håller reda på oss avseende blogg och blogginlägg. Hon fixade också till menyn på Margareta och Sörens 25 åriga bröllopsdag.
Vi har också provat den lokala whiskyn som heter Tobermory Single Malt . Den har överträffat förväntningarna.












lördag 29 maj 2010

Resan till Tobermory

Tidigt i ottan kastade vi loss från Kyle of Lochalsh. I den passage vi planerade att gå hade vi hört att det kan vara upp till 14 knop ström, så Margareta gjorde en djupdykning i strömtabellerna och räknade ut när vi måste passera. Allt gick fint men det blåste tyvärr inget så det blev motorgång.
Idag har vi passerat Skottlands Kap Horn: Point of Ardnamurchan. Det var kav lugnt men vi kan förstå att det kan det vara besvärligt att passera här om det blåser eftersom hela Atlanten trycker på i kombination med tidvattenströmmar. I pilotböckerna skriver de ; ”tänk på att när du har rundat Point of Ardnamurchan så ska du hem också”! Ni ser bild på fyren nedan!
Över lag tycker vi att alla är väldigt vänliga och pratsugna och ger oss tips om olika nyttiga saker. Idag blev vi till exempel ”bordade” av en annan segelbåt med brittisk flagg som på svenska med brittisk brytning berättade att ha brukade segla i Bohuslän. Han hade SXK-emblem på båten. Hunnebostrand kände han väl till.
Det är först idag som vi har börjat se andra segelbåtar i någon större omfattning.
På VHF radion ger Coast Guard fortlöpande, noggranna och detaljerade väderprognoser . Dessutom talar de en tydlig engelska som är lätt att förstå.
Tidvatten är en ny erfarenhet. Just nu har vi ca 4 m skillnad mellan låg- och högvatten. Trots det begränsar det oss inte speciellt mycket, alla fall inte när man ligger på boj eller pontonbrygga.
Vi har avverkat 50 NM idag och har just förtöjt i Tobermory. Vi har ännu inte gått iland och bekantat oss med den orten, men det ser väldigt mysigt ut och vi har hört att detta ställe ska vara en riktig pärla som motsvarar vårt Marsstrand eller ett riktigt seglingsparadis.

Kyle of Lochalsh

Natten till idag låg vid denna lilla ort, som ligger vid bron till Skye på skotska fastlandet. Här låg vi vid pontonbrygga. För första gången har vi fått ordentlig med regn på oss. Man kan nog säga utan att överdriva att denna plats är ovanligt stillsam. När vi tog en öl på hotellet (se bilden) var de enda gästerna förutom vi två svenska par från Kalmartrakten. Det var de första svenskarna vi hittills har stött på.

torsdag 27 maj 2010

Portree Isle of Skye

Portree – Skye
Nu har vi kommit till Portree på ön Skye. Vi kom i förrgår och firade Margaretas och Sörens 25-åriga bröllopsdag med att ha en fantastisk segling i god vind akter om tvärs. Vi anlände Portree mitt på dagen och ligger för boj och tar jollen in till land. Vi firade med champagne och en trerätters middag ombord som avslutades med färska jordgubbar och glass. Det går alltså ingen nöd på oss på något sätt!
Vi tog bussen till Talisker Distillery under gårdagen.
Vanligtvis finns inte så mycket fisk och skaldjur att tillgå trots att vi rör oss i kustsamhällen. I går blev det dock fisksoppa till middag enligt ett skotsk recept ”Cullen Skink” som vi fick den lokala slaktaren som även sålde fisk.
Idag hyrde vi bil och åkte 100 miles runt ön. Det var otroligt vackert ett fantastiskt sceneri har vi beskådat.
Vi har avslutat kvällen på en mycket fin fiskrestaurang. Vi åt bland annat varma havskräftor.
Här i Portre ligger vi på boj. Det har sina fördelar och nackdelar. Det är tredje stället vi är på som inte har några egentliga bekvämligheter för gästbåtar; Ingen toa och dusch i hamnområdet, el och vatten är en bristvara. Det är mer anpassat för landturisterna än för båtturisterna. Å andra sidan är det genuint och inte så tillrättalagt.

Tidig fredag morgon går vi vidare till Kyle of Lochalsh som inte ligger långt från Portree men tillhör det skotska fastlandet.





måndag 24 maj 2010

Loch Gairloich - Badachro

Igår korsade vi ”the Minch” när vi gick från Stornoway på Yttre Hebriderna till Loch Gairloch på skotska fastlandet. Trippen är ca 35NM över vatten som enligt pilotböckerna kan vara besvärligt. Igår var det dock lugnt och vi hade SV vind 5-7m/s och en jättebra sträckbog. Coast Guard har de senaste dagarna varnat för ”fog patches” vilket vi stundtals kände av genom mycket dålig sikt. När vi gick ur hamnen i Stornoway växlade vi några ord med en annan båt som tipsade om ett ställe i Loch Gairloch - Badachro. Där finns en välkänd krog som tillhandahåller bojar till gästande båtar. Framkomna ringde vi upp Badachro Inn och blev anvisade en boj.
www.badachroinn.com
Senare på kvällen tog vi jollen och åkte in. Det visade sig att vi, lortiga seglare som längtade efter en dusch, hamnade mitt i en fullpackad krog. Det blev en god middag istället för dusch. Duschen fick ske på akterdäck senare på kvällen. När jag frågade om betalningen för bojen så blev svaret ”a pint for John” dvs krogägaren.
Idag har vi latat oss och fixat med några småsaker på båten. Imorgon, 25/5, planerar vi att gå söderut till Portree på ön Sky. Där hoppas vi kunna hitta en bra bryggplats så att vi kan göra lite utflykter på ön under någon dag.
I kväll är det fest; vi skall äta sill, potatis och nubbe.


fredag 21 maj 2010

Stornoway på Yttre Hebriderna

Vi har lämnat Orkney och gått vidare mot Yttre Hebriderna . Tidigt imorse kom vi till ön Lewis och anlände hamnen i Stornoway. Här är det mycket grönare och till och med träd. Idag har vi fått mycket regn; det första på hela resan faktiskt!
Resan från Orkney tog ett dygn och vi fick gå med motor under kvällen och natten. Vädret under dagen var underbart och vi kunde segla i dryga 5 knop på halvvind.
Vi har tagit en liten runda i Stornoway och äntligen kunnat köpa fish and chips som vi har längtat efter . Det var mycket gott och fisken var verkligen färsk.
Strax söder om Lewis ligger ön Harris som är känd för sin Harris-tweed.
Vi ligger vid fast kaj och tjatar lite på hamnkapten att vi vill komma in och lägga oss vid pontonbryggorna. Det är konstigt nog fullt i gästhamnen. VI tror det beror på att det är helg.
Nu planerar vi de fortsatta äventyren. Margareta och Björn kollar hamnar, Karin bloggar och Sören talar i telefon.


onsdag 19 maj 2010

Stromness Orkney

Efter ca 19 timmars segling kom vi till Stromness på Orkney. Resan över gick bra. Tyvärr blåste det dåligt så merparten av sträckan fick vi gå med motor.
Det var en vacker morgon när vi gled in i den lilla staden. Efter frukost och en välbehövlig dusch bekantade vi oss med staden. Den känns betydligt mindre än Lerwick och inte så livlig. På kvällen gick vi på den lokala puben och ställde till med lite social oreda genom att avvika från mängden som främlingar. Vi spelade musik på den moderna jukeboxen. Vi fick välja på fyra låtar för 1 pund. Vi valde Nazareth, Pink Floyd, Supertramp och Queen. Det verkade som stammisarna mest valde Slade. När vi lämnade puben ropade värdinnan till oss att vi hade valt bra musik!
Nästa dag, den 19 maj, sprang vi en sväng på morgonen och sedan tog vi den lokala bussen till Kirkwall. Här var det mer liv och rörelse. Vi besökte destilleriet; Highland Park som ligger strax utanför själva statskärnan. Vi fick en guidad tur av James. Vi fick bland annat veta att detta destilleri är det mest nordliga av alla skotska destillerierna. Det var intressant att se hur man framställde denna ädla dryck och vilket hantverk det är fråga om. Man lagrade 44 300 fat whisky och varje fat rymmer 250 eller 500 liter.
Landskapet på Orkney är slående vackert; mjuka kullar och djupa havsvikar. Vädret är kalasbra; soligt och ganska varmt, ca 15 grader.
Nu har vi handlat mat och planerar just nu för nästa etapp på resan; Stornoway på ön Lewis på yttre Hebriderna.

tisdag 18 maj 2010

Fair Isle

Igår blev vi inbjudna av de norska grannbåtarna att delta i 17 majfirande. Var det så att vi inte hade någon norsk flagga så gick det bra med en svenskt också tyckte dom. Det skulle bli parad på Lerwicks hamngata. Deta passade lite dåligt med våra planer eftersom vi seglade vidare.
Efter att ha skakat hand med Harbour Master i Lerwick gav vi oss iväg på resan söderut mot det skottska fastlandet. Harbour Master har varit fantastiskt tillmötesgående och hjälpsam.
Vår plan var att göra resan i ett antal steg. Eftersom väderläget just nu är stabilt så beslutade vi att gå till Fair Isle som ligger som en ensam klippa ca 45M söder om sydspetsen på Shetland. Ön har en enda hamn som ger bra skydd för alla vindar utom för nordan.
Vi lämnade Lerwick, 100516 kl. 06.45 och hade bra segling hela vägen – landade 16.30. Kändes ovant med en vanlig dagssegling. Det blev förtöjning vid fast betongkaj. Tidvattnet är ca 1.5 m så det gäller att förtöja med långa tampar för att inte bli hängande vid lågvatten.
Den storslagna naturen är överväldigande. Påminner lite om svensk fjällnatur men är mycket grönare. Vi tog en långpromenad längs öns enda väg. Det finns ett antal bilar transporterade hit av färjan the ”Good Shepard” som går tre dagar till södra Shetland. Nere vid hamnen byggs just nu ett nytt fågelobservatorium. Öns näring kretsar kring fårskötsel och fågelstudier. Vi gissar att det finns ett femtiotal hus för bofasta på ön.
Det är mycket vackert här men eftersom ingen av oss är fågelskådare så beslutade vi för att gå vidare dagen efter. Vi startade 100517 kl. 13.20 mot Stromness på Orkney. Ringde in en ”traffic report” till Shetland Coast Guard som angav att vi skulle angöra Stromness dagen efter på eftermiddagen dvs ett dygns segling så vi gick på de gamla vaktpassen igen. Sören och Margareta startade med eftermiddagen. Karin och jag tog över kl. 20.00.




fredag 14 maj 2010

Överfart och ankomst till Shetland

Efter lite uppsamling i Göteborg med inköp i 5:an varuhuset kom vi iväg kl.15.00 från Lilla Bommen. Karin och Björns son Magnus med flickvän vinkade av oss och tog lite kort, hoppas vi får en kopia av dom.
Vi styrde kosan mot Vinga, vi gick för maskin till öppet hav och siktade på att runda Skagens rev på rätt sida om den sk ”route T” traden.
Efter Vinga satte vi segel och med en härlig bris styrde vi mot Skagen.
Efter Skagen vred vinden mot väst och ökade i styrka till 12-14 m/s. Efter ett tag såg vi att vi hade strömmen på 1.5 knop mot oss liksom vinden så det blev till att kryssa med tråkigt dåliga ben. Framåt natten ökade vinden till att konstant ligga mellan 14-17m/s, vågorna blev grova och sköljde över sittbrunnen. Våra nyinköpta mörkblå dynor är numera saltiga. Med bottenrevad stor och vår nya hårdvindsgenua rullad in till 60% gick det fantastiskt bra.
Första dygnet tillryggalade vi 133 NM. Andra dygnet gick åt att kryssa vidare men med behagligare vind. Efter andra dygnet hade vi tillryggalagt 295 NM, inte illa med tanke på båtens längd.
Vi kan konstatera vad alla andra säger om AIS (Automatic Identification System) att det är ett fantastiskt system. Tidigare var man fullt sysselsatt, speciellt på natten, med att identifiera alla kring seglande båtar och försöka förstå om dom utgör ett hot eller inte. Nu dyker alla båtar upp på plottern och vi kan se vem dom är och vad dom heter om vi vill prata med dom och samma sak för dom.
Efter lite informationsinsamlande och funderande på våra alternativ så har vi nu beslutat att vi skall släppa Norge och gå direkt mot Shetland. Vi tror oss ha ett väderfönster som gör att överfarten blir bra.
Vi har valt ett vaktsschema som fungerar perfekt för oss 4. Schemat ger oss möjlighet att få ro och tid att vila eller göra annat. På natten har vi 4 timmars pass och shemat rullar vilket gör att samma vakt återkommer varannan dag.
Seglade genom oljefälten som såg ut som tända fyrbåkar och man såg en tydlig linje mellan de norska tornen och de brittiska borrtornen.
På konversation på vhf hörde vi en helikpoterpilot i sin kommunikation med sin plattform kommentera vår framfart ” Se den lille sejlbåden som pinar sig fram”… Lille och lille tänkte vi!!
När vi hade ”bara” 70 NM kvar, tyckte vi att vi var framme. Sjön var mycket grov och det rullade ordentligt.
Efter nästan exakt fyra dygn siktade vi Shetland, Lerwick. Coastguard assisterade i strömmarna och dyningarna. Det var var en fantasikt vacker klippformation som mötte oss vid inseglingen. Det är en helt annorlunda natur och miljö mot den som vi är vana vid.
Väl i Lerwicks hamn och säkert förtöjda vid pontonbryggan vid Victoria Pier, tog vi en tilläggare och öppnade ankomstpresenten från familjerna Westerlunds och Svenssons. Tusen tack för alla godsaker!
Efter en god natts sömn gick vi rakt över vägen till ett café som serverade en ”full english breakfast”. Vi festade i bacon, tea, korv och ägg. Med gott mod och full mage gjorde vi stan. Vi besökte museet i Lerwick som beskriver Shetlands historia från geologisk sammansättning till hur människorna har utvecklat sin livsstil. Deras ekonomiska genombrott kom på 1970-talet när oljan blev en del av deras utkomst. Företrädarna för Shetland slöt avtal med oljeindustrin om att för varje liter olja som landades på ön gick en del av vinsten till människorna på Shetland.
Nu planerar vi att gå till Fair Isle och det kan dröja ett tag innan vi kan blogga igen.
Tack alla goa vänner för inläggen på bloggen!!
















söndag 9 maj 2010

Lilla Bommen Göteborg



Anlände Lilla Bommen i går kväll. Vi klämde Trollhättan-Göteborg på sju timmar. Allt klaffade perfekt. Nu har vi stuvat båten, kollat vädret och förberett oss. Det verkar som det är goda utsikter att vi påbörjar överfarten idag om ett par timmar.